Isabell visste inte att hon var same: ” Jag inser vad mycket jag har gått miste om”

Det var inte förrän i vuxen ålder som den hitflyttade Sundsvallsbon Isabell Andersson fick reda på att hon har en annan härkomst än hon tidigare trott. När hon började släktforska hittade hon nämligen att hon har samisk släkt. Fyndet kom som lite av en chock eftersom ingen i hennes släkt har pratat om att de har samiskt påbrå. Idag, år senare, jobbar Isabell aktivt för att återta kulturen.

Isabell är uppvuxen utanför Åre i Jämtland och har alltid känt att hon haft fjällen i blodet. Det hon inte visste var att hennes samiska släktingar levt och verkat bara några mil från platsen där hon växt upp.

– Det har visat sig att mina förfäder hade renar precis på samma plats där jag åkte slalom och skoter som barn. Det var innan turismen tog fart. Mina samiska rötter fanns mycket närmre än jag trodde och det känns jätteroligt, säger Isabell.

När flyttlasset gick till Sundsvall hittade Isabell Västernorrlands sameförening Noerhtenaestie. Hennes engagemang och nyfikenhet gjorde att hon efter bara ett år i styrelsen blev ordförande i föreningen, som bland annat anordnar fler evenemang varje år. I våras anordnade de bland annat en samiskt festdag på Norra berget, ett av sammanlagt 400 jubileumsevenemang som anordnas i Sundsvall under stadens 400-årsfirande 2024.

Kolla in fler jubileumsevenemang i vår evenemangskalender

Vägen till att återta en kultur är lång, men Isabell och hennes söner lär sig bit för bit.

– Jag inser vad mycket jag gått miste om, hela kulturen och allt som hör till. Vi försöker lära oss att prata sydsamiska, laga samisk mat och återta så mycket av kulturen som möjligt, säger Isabell.

Just nu pluggar Isabell till religionslärare på gymnasienivå. Hennes examensuppsats handlar passande nog om det utbud som finns för läraren att undervisa om samisk religion.

– Vi lär oss mer om Amerikas ursprungsbefolkning idag än om vårt eget urfolk, samer nämns knappt i svensk religionslitteratur. Jag tycker det borde vara en självklar del av undervisningen, menar Isabell.

Västernorrlands sameförening har sedan starten 1977 arbetat för att bevara den samiska kulturen i Sundsvall. År 2018 blev kommunen en samisk förvaltningskommun, vilket bland annat innebär att samer har rätt till exempelvis förskola och äldreomsorg på samiska i Sundsvall.

– Sundsvalls kommun har en lång samisk historia som behöver uppmärksammas. I samernas historia finns Sundsvalls historia och det är okänt för många Sundsvallsbor, säger Ia Synneborn, samordnare nationella minoriteter på Sundsvalls Kommun.

Uppe på Norra Berget finns ett sameviste, det är en samlingsplats med en syd-samisk kåta. Samevistet är en påminnelse om Sundsvalls samiska historia, här kan besökare få en inblick i kultur och hantverk och få kontakt med sydsamiska språket.

– Samevistet är en plats som symboliserar samisk närvaro och hur det är att leva ute i och med naturen. Det brukar komma mycket turister både på sommaren och på julmarknaden för att få information, berättar Isabell.

Isabell har märkt att allt fler människor börjar engagera sig i den samiska kulturen trots att hon upplever att de fortfarande möter hat och hot dagligen. Men genom att fortsätta våga att upplysa minskar okunskapen och fler inser att samerna idag fortfarande är ett högst levande folk, och inte bara ett urfolk från långt tillbaka i tiden, berättar Isabell.

Bilder: Sofia Aspholm